En tankeställare

Detta uttryck är så otroligt uttjatat, men nu säger jag det verkligen och menar det. Ta ingenting för givet.
Jag är en riktig funderare, det har jag alltid varit. Jag går ofta och tänker på såna här saker som döden och rymden. Ni vet, saker man inte riktigt kan komma underfund med hur mycket man än tänker på dem. Men när man väl börjat tänka är man fast.
Och det här med döden, det är en riktigt läskig sak. Enligt mig i alla fall. Jag menar, tänk er att ni förut inte funnits, ni har inte existerat, sedan kom ni till liv. Nu är livet någon självklart. Tänk er att sedan gå tillbaks till det ni var innan, ingenting. För mig är det i alla fall ofattbart. Jag förstår helt enkelt inte, och jag blir förvirrad av tanken. Det är en normal del av livet, men fortfarande så främmande och skrämmande.
jag håller på och läser en bok. "Du kan inte dö". Jag blev helt uppslukad i den. Det är alltså forskning om döden och människor som tror sig sett eller känt av någon död människa som stått dem nära. Jag vet att vissa tycker detta är bullshit, men läs och se.

Det jag egentligen ville komma fram till i detta inlägg var ju just det att man inte ska ta någonting för givet.
Idag satt jag och pratade med en bekant. Hon var hur trevlig som helst, verkade hur pigg som helst. Vi pratade lite om mina framtidsplaner och sånt, ja ni vet, sånt där man pratar om med de äldre för de alltid är så intresserade av vad man vill bli och så. Man får alltid höra "ja ni har hela livet framför er".
Efter detta, får jag reda på att hon lever på övertid. Att hon egentligen skulle vara död, av cancer. Jag blev helt paff. Jag kan säga att sånt här tar inte lätt på mig, tycker det är hur läskigt som helst. Jag blir deppig, önskar jag kunde göra någonting åt det.
Ta ingenting för givet, tänkte jag då. Jag ska aldrig göra det, usch vad jag blir rädd av just döden.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0