En sån där seg tråkig söndag.

Jag har inte gått utanför huset på hela helgen, och det känns. Men gud så deprimerad jag blir när jag kollar ut, det snöar ju för fan. Jag hatar snö, jag hatar vinter, ja, jag hatar i princip allt som inte är sommar eller vår. När gatorna börjar bli torra, när blommorna börjar komma och när det är ljust länge, det är då jag börjar väckas till liv igen. Gud så jag längtar.
  Vad ska jag göra idag då? Ingenting tror jag, jag antar att jag ska sitta hemma och plugga lite, men det är väl bra det. Då kanske man för en gångs skull ligger lite före i plugget, i stället för att ligga efter. Jag kollade igenom massor med skolpapper igår, och jag märkte till min fasa att jag har runt fyra omprov att göra. Tragiskt jag vet, det får börja bli lite mer ordning på det där.
  Min älskade fästman befinner sig ju fortfarande i Ryssland, och tack gud för att han bara stannar till onsdag. Ibland när jag är med honom vill jag bara vara ifred, men så fort han är borta då vill jag bara vara med honom igen. Konstigt det där.
  Idag är det i alla fall rätt mycket på tv som jag ska se. Biggest Looser (när man kollar på det slipper man känna sig tjock, haha), Miami Inc (Yes! Älska), Shes all that (Vet fan inte om den är kul, men i brist på något att göra är allt bra ikväll), och slutligen Cold Case, mitt favorit program. Ser ut att bli en ganska tv degande dag. Men smisk på mig om jag inte lyckas plugga lite också.
 
image1

Just det, i fredags när jag satt här märkte jag att man kunde se Bandit rock awards via hemsidan, så jag betalade ett sms på trrettio spänn och började kolla. Okej, det gick inte sådär jätte bra, man fick typ reconnecta hundra tusentals gånger så jag ledsnade på det ganska fort. Det var ju åtta pris som delades ut, jag hann se fyra av dem.
Bästa svenska liveakt: In flames
Bästa internationella liveakt: Metallica
Bästa svenska genombrottet: Sonic syndicate (Yes, min röst kanske gjorde det?^^)
Bästa internationella genombrottet: 30 seconds to Mars.
Alltså jag måste vara segast i huvudet någonsin! Jag har alltid vetat vilka 30 seconds to mars är, och jag har också vetat vem Jared Leto är. Men, jag visste inte att det var han som sjöng i det bandet, så, ja,  jag skämms riktigt förjävligt mycket. Men han i och för sig borde skämmas ännu mer, för han sågs nyligen hångla med Paris Hilton, fy satan vad äckligt.


Det var väl allt för mig, See you suckers.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0