Mellies

Sitter här hemma hos Macken nu. Jag och Carro ska synas kl 4 och åka hem till mig istället, så jag har hela dagen här. Ska passa på att dreggla över mina nya grejer och försöka leta upp fina typsnitt på internet.
Tjockis Nero är här och sällskapar mig med, och min underbara musik. Vet inte varför men allt känns så bra just nu.
Bilder och sånt börjar dö ut här verkar det som. Får väl jobba på det ;)
Puss och gay.

Kom nyss hem hit till Max efter en dag på stan med Anna och Helene. Men Helene lämnade oss tidigt.
Det började med att vi drog och kollade tatueringarna. Så japp, vi la ut 500 kr i förskott och det är no turning back nu. Nu ska vi tatuera oss nästa onsdag! Jag längtar så himla mycket! Eller jag längtar tills det är över. Jag är rädd för smärtan, men jag tror att jag kommer klara det fint. Bättre än dig Helene, *lip lip*.
Sen drog vi och åt mat. Sen blev det efterlängtad shopping och nu är man uppdaterad med lite mer höstkläder och mer armband. Jag älskar armband, helt plötsligt.

Max är på körskola, men kommer hem snart, då ska vi handla och fixa lite mysig middag, sen ska vi ta det lugnt och mysa hela kvällen.
Imorgon ska jag och Carro ta en fika i stan :D Trevligt trevligt, jag saknar henne!

Ha en fin kväll<3

Lova klappar hästen


haha roligt :)


Mysapor



Haha jag och Anna?


Cool


Guulllliiig


katten i mitt liv


Max ska ju alltid vara så seriös

Nu när jag har varit Max lilla hemmafru i tre dagar känns det hemskt att se honom gå ut genom dörren, kolla ner på gatan och se honom gå iväg. Samtidigt som jag vet att jag själv snart ska bege mig till jobbet och inte får komma hem förrän klockan halv nio. Livet är inte alltid som man vill att det ska vara.
Men jag har i alla fall haft världens bästa dagar här hemma, med min älskling. Ifall jag ska se det positivt nu. Vilket är det bästa att göra.
Usch jag är grymt trött. Frågan är om jag ska sova en stund, med risk att jag inte kommer upp sen, eller om jag ska ta mig en till kopp te och sitta här tills jag ska gå.

Sitter här hemma hos Max. Jag orkar inte åka hem. Jag funderar på att vara kvar. Det går ju smidigt att ta sig till jobbet imorgon i alla fall.
Jag har inga rena kläder kvar, så jag funderar på att åka in till stan och shoppa någonting. Jag råkar vara helt pank dock, så då blir det att låna frpn mitt andra konto, hmm, svårt att avgöra. Eller så kan jag tvätta kläder.  Jag hatar att gå runt och kolla själv, det är så tråkigt. Fan, jag vet inte ens om jag pallar åka in. Haha, jag får se!
Jag städade hela lägenheten åt Max igår, han visste inte att jag kom tillbaka hit. Idag har jag städat lite med, han vet inte att jag stannar idag heller.
Höömm. Ja, någonting måste jag hitta på i varje fall. Vi hörs!

Jag försöker vara på bra humör idag. Försöker se någonting positivt i att det bara blir mörkare och mörkare ute. Jag hatar det. Jag hatar att sluta sent och behöva stänga och behöva gå till tåget. Fånigt men så är det.
Idag ska jag i alla fall åka till min lilla Max efter jobbet :)
Hoppas att det blir roligt på jobbet idag, att det finns mycket att göra och så. Då rinner tiden iväg, och jag tycker faktiskt om att pula med massor grejer, det är nog min grej tror jag ;)
Ja sen sover jag hos Max, så ska jag till skansen med min mormor och lillkusin imorgon, hoppas på lite finare väder då!
Ha en bra dag!

Här har jag bara suttit och tagit det lugnt! Legat och läst, lyssnat på musik. Kan man ha en bättre söndagskväll. Nej skulle inte tro det. Ibland ' det så jäkla skönt att bara ta det lugnt.
Puss

Jag tror ju på kärlek vid första ögonkastet..
Men jag hittade ingen idag. Det kanske vfar menat så? Jag kanske inte ska ha en? Jag vet inte. Jag vill så himla gärna. Men jag ska ju ge mig ut i världen sen. Måste dock fylla 21 och skaffa körkort innan, men ska jag ha en innan? Kommer jag inte iväg vet jag ju att jag vill ha en. Men min dröm då? Min dröm att bege mig här ifrån äckelsverige då? Jag kan inte släppa den.
Jag älskar dig min blivande bebis, när jag nu hittar dig <3

Nu är vi up going. Anna har precis klippt mitt hår och nu är min lilla lugg tillbaka :) Jag hoppas bara att den sköter sig!
Om 30 minuter kommer pappa och hämtar upp oss, då ska vi ju iväg och leta efter min lilla bebis! Oh jag må vara barnslig men äntligen ska jag få en liten bebis! Aaah, jag blir galen. Snart snart snart får jag  hålla den i famnen och älska den förevigt :) Min lilla kanin. Får se om det blir en tjej eller kille då, jag tar den jag blir kär i så enkelt är det. Men jag har ett stort problem, jag har absolut inget namn att ge den, jag hoppas att det kommer automatiskt det med.

Hoppas jag hittar en, då kommer det väl en jävla massor bilder ikväll!
Pokie

Med göllepluttarna.
'

Och God morgon.
Igår jobbade jag hela dagen, och det var skitkul för nu har det börjat en ny kille som jag ska få jobba med på fredageftermiddagar :) Väldigt trevlig en, så det kommer bli mycket roligare på fredagar :)

Igår efter jobbet var vi hemma hos David och chillade lite :) Bara tog det lugnt och satt och snackade. Det blev bara jag Max och Bella, men det var skönt ändå :) Så åkte vi hem med Bellisen ganska tidigt, runt tolv typ. Det var skitskönt att få sova, det behövdes verkligen.

Idag kommer min papps och hämtar mig och Anna runt fem, då ska vi åka ut till Gustavsberg. Anna ska fixa mitt hår, äntligen. Färgning och klippning, vilket jag sett fram emot i evigheter, mitt hår ser ut som ett sär.
Imorgon ska vi ge oss ut på jakt efter en söt kaninunge.

Puss

Världens sötaste tjockis.

Läängtar något otroligt.

Jaha, då var man up running då.
Åkte hit till Max igår kväll, tröttnade på att städa mitt rum, meningslöst försöka läsa körkortsboken och vara ensam, så jag tyckte det var bättre att dra hit. Jag måste ändå gå här ifrån exakt samma tid som jag går hemifrån för att komma till jobbet.
Efter jobbet idag åker jag kanske hit, kanske hem, jag vet inte ännu. Det är bara så svårt att sova med min lilla sjöstjärna ibland, haha, min söta gubbe<3

Jag ska alltså till jobbet snart. Ska gå här ifrån om ca 50 minuter. Ska försöka slänga i mig lite frukost, sminka mig. Jag gick upp och duschade klockan halv 7 så det är färdigt, haha.
Så möter jag upp Anna som hoppar på tåger i huddinge. Och hon jobbar sista torsdagen, typiskt. Kommer bara få sällskap fredagar hem från jobbet, men det är alltid något i alla fall.

Ha en bra dag ni andra! Det tänkte jag ha :)
Pok

Igår var vi och såg The Ugly Truth, skitbra film. Och herregud vad mycket skratt det blev.

Och här har vi oss : Den ännu fulare sanningen.


Haha


En glad Annan.


Säärleken.


Nemen vad försigår här då?


Mina glada små rumpor <3


Det blev bio på Heron city


Härma henne med fina hållningen, vad smala ni är tjejer :O hahahaha


Annsipannsi.


Snart börjar filmen.


Så lämnade vi av Helene på bussen hem.

Nu kom man nyss hem från en cykeltur.
Jag och Anna gick powerwalk ner till centrum imorse, Anna skulle till Azwang så vi gick dit. Sedan mötte jag upp Helene och Helene åt sin frukost i sjödalsparken.
Sedan blev det lite shopping för min del, väska, trosor, och en guld och silver spritpenna eftersom jag ska fortsätta på mitt fina fotoalbum :) Bara saker jag behövde alltså ^^
Sedan blev det cykeln hem. Den har stått nere i centrum i minst tre veckor, haha, men nu är den äntligen hemma där den hör hemma.

Jag tror att jag ska hitta på någonting med min lilla Hellpell senare idag, men innan dess så ska jag städa lite på mitt rum. Ska ju skaffa mig lite sällskap här till helgen och då måste mitt rum vara lite fint ju :)

Powks

Här sitter jag och Anna och nördar oss. Vi har inget liv, det kan jag medge.
Fullt upp på jobbet idag var det, vilket jag tycker om. Men jag blev rätt slut.
Mitt andra jobb kan tydligen inte ha kvar mig, antagligen för att jag varit så mycket ledig nu i sommar och krånglade till det där om när jag kunde jobba eller inte. Då har det väl tagit någon annan på mina timmar, eller Helene. Men det gör ingenting, det skulle ändå varit en kväll i veckan, plus att jag skulle få vänta en timma på bussen efter det, så jag kan inte säga att jag lider. Och pengar får jag ändå, det är ingen bristvara direkt.

Imorgon ska vi upp och gå till centrum, där jag ska cykla med min cykel. Och eftersom jag har en mini helg mitt i veckan numera så ska jag och Anna simma varje onsdag morgon. Träna är ju bra har jag hört, inte för att jag bryr mig ;) Men det är nog bra att bli lite mer hälsosam (Efter alla hundra sallader jag ätit i sommar, hah kul).

Näe, jag tror det snart blir sängen (och madrassen, hahaha) för oss två.
Hat bra.

Sammanfattning sommaren 2009

- gjorde du något i sommar som du aldrig gjort förr?
Jag gjorde antagligen många saker jag inte gjort förr. Hehe, massor. Flyttade till exempel.
- dog någon som stod dig nära?
Jag förlorade det viktigaste i mitt liv, om det räknas?
- vilka länder besökte du?
Haha, Grekland, tre gånger. Samos, Kreta, Kreta.
- är det något du saknar sommaren 2009 som du vill ha sommaren 2010?
Det finns det, men jag säger inte vad. ;)
- vilket datum från sommaren 2009 kommer du alltid att minnas?
Jag kommer att minnas mina resor mest. Inget särskilt datum, jag har mina stunder.
- största misstaget?
Misstag och misstag, jag vet inte om jag gjorde några misstag. Kanske att tre dagars bilder försvann från Kreta2, men det var inte mitt fel.
- har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag blev lite sjuk på Kreta2, svininfluensan you know ;) Ne skämta bara. Var väldigt sjuk innan Samos, gick inte över förrän i slutet av veckan där. E småsjuk hela tiden typ, haha.
- bästa köpet?
mina resor.
- vad spenderade du mest pengar på?
Jag har spenderat över 10.000 på mina resor.
- gjorde någonting dig riktigt glad?
Anna gör mig glad :)
- vilka låtar kommer alltid påminna dig om sommaren 2009?
Nån låt jag inte kan namnet på, Volbeat - Still counting, Pitbull - I know you want me, Massor med Sick puppies låtar.
- är du gladare eller ledsnare i sommar jämfört med tidigare somrar?
Nej jag var mycket mycket gladare.
- vad önskar du att du gjort mer?
Jag önskar att jag kunde få ha kvar Dalarö. Så skulle jag varit där varenda sekund av min sommar.
- vad önskar du att du gjort mindre?
Hoppats.
- hur tillbringade du din midsommarafton?
Hmm, ja vad gjorde jag. Just det, det var ingen bra midsommar.
- blev du kär i sommar?
Hmm.
- hur många förhållanden?
Samma som vanligt :P
- favoritprogram?
Har inte kollat tv nu i sommar. Typ ingenting faktiskt.
- bästa boken du läste i sommar?
Haha, sex som jag vill ha det, ellerhur anna? xD Nej ingen aning faktiskt.
- största musikaliska upptäckten?
Sick puppies.
- något du önskade och fick?
Nej, jag har inte fått nåt jag önskar. Snarare tvärtom.
- något du önskade dig men inte fick?
Haha a just det. Dalarö.
- vad gjorde du första dagen på sommarlovet?
Oj det var länge sedan, minns inte. Låg bakis efter den stora studentdagen antagligen.
- finns det något som skulle gjort din sommar bättre?
Självklart - Dalarö vad fan. Förutom det, ingenting. Eller jo, om jag fick pengar varje månad utan att behöva jobba.
- hur skulle du beskriva sommaren 2009?
Rolig, händelserik, Glad.
- vad fick dig att må bra?
Anna såklart, som vanligt. Och all sol jag fick under de tre underbara vecorna i grekland.
- vem saknade du?
Många.
- de bästa nya människorna du träffade?
Kanske människorna på Kreta.
- sommarens sötaste?
Jag?
- sommarens hetaste?
Hehe.
- sommarens största kärlek?
Jadu, jag vet inte om den är så stor längre men Max,
- sommarens besvikelse?
Säkert nåonting jag inte vill minnas.
- sommarens bästa?
Allt som har med Anna och Kreta att göra.
- sommarens snällaste?
Väldigt många.
- sommarens roligaste?
Mina och Annas otroliga avslöjningar för varandra på fyllan på Kreta.
- sommarens galnaste?
Var fan ska jag börja egentligen?
- sommarens mysigaste?
Kreta med Max var väldigt mysigt.
- sommarens ångest?
Nu, just nu.

Jag minns det första minnet jag har från Dalarö. Jag var antagligen otroligt liten, jag minns hur jag sprang runt på nedervåningen. Jag tyckte att det var otroligt roligt  i och med att man kunde springa igenom alla rum, runt runt runt.
När jag tänker tillbaka på min barndom där ute minns jag sommardagar, pappa, mamma, farmor, farfar, farbror, pappamormor. Vi var alltid ett helt gäng. Det var alltid lika mysigt att komma ut dit, samma underbara känsla varje gång. Känslan av att det fanns ett ställe där man kunde leka, och att det fanns ett ställe där alla kunde vara samlade. För mig kändes det extra speciellt att komma ut dit, varje gång. Det var främmande, men ändå hemma, ett ställe där allt kunde hända. Där jag och Niclas fick leka non stop till läggdags, gå ner och bada, äta glass och åka båt.
När jag blev  lite äldre började jag förstå historian bakom vårt hus. Jag började facineras av gamla tavlor som visade vårt hus och det röda bredvid, med en stor laudgård bakom. Det fanns ingen stor väg, bara en liten grusgång bredvid huset, det var så gammalt, otänkbart. Men det var samma ställe och detta ställe kallades Vadet. Vadet blev byggt år 1809, och det har inte alltid tillhört vår släkt men nära därpå. Det var min farmors mormor som köpte det. Det har gått i arv ända tills nu, till farmors mamma (för oss med känd som pappamormor), till farmor, till pappa, till ... mig. Mina drömmar gick inte i uppfyllelse, jag fick aldrig ta över vårt underbara hus, och det gör så ont vid tanken att jag nästan slutar andas.

När jag blev en aning äldre igen, förstod jag att de som bodde bredvid oss var farmors kusin, hans barn (pappas syssling) och hennes dotter (min pyssling Caroline).  Vadet har alltid varit en släktgård. Jag blev presenterad för Caroline, och vi började leka med varandra. Första gången vi umgicks kommer jag alltid att minnas. Vi stod vid en regntunna på tomten och hällde ner löv och gräs, vi sa att vi gjorde vår egna häxblandning. Vi brukar skratta åt detta idag, det är så roligt att minnas.

När vi kom ut till Dalarö lekte jag och Niclas alltid med farmor. Hon var alltid så pigg, var alltid med på allting. Vi hade våra gungor på en stålställning som fanns vid utkanten av vår tomt, det var min absoluta favoritplats. Farfar brukade inte vara med och leka, han var inte lika pigg på sånt som farmor var. Men vi såg alltid upp till honom. Han pysslade ofta ute på tomten, med sitt potatisland. Eller så satt han vid skuggan under äppelträden, med radion på och tidningen i handen. Han var ofts tyst, vår älskade farfar, en sån som inte ville synas och höras mest. När jag var liten, i skolan, var jag precis som min farfar, jag lyssnade hellre på de andra än att prata själv. Han blev aldrig arg, jag har bara sett honom arg en gång, var alltid lugn och sansad. Jag antar att pappa har fått det där ifrån, att sällan bli arg.
Farmor skötte alltid om trädgården så att den var fin. Den har alltid varit en dröm, full med blommor och rabatter. Pappa och Farbror Kjelle fick alltid göra det tyngre arbetet, som att hugga grenar, klippa gräset. Är det någonting jag kommer att förknippa med Dalarlö är det doften av nyklippt gräs. Jag tyckte alltid det var så roligt att hjälpa till med det. Och gräset växte alltid så fort så det klipptes så himla ofta.

Min pappa växte upp på Dalarö. Han gick i tennis skola här ute vid tennisbanorna som är kvar än. Senare blev han tenns lärare där. Han lärde känna sin barnmdomsvän Lennart där, och det var så jag lärde känna Annika, eftersom våra pappor alltid varit vänner. Vi brukade ofta träffas, hela familjerna och äta middagar. Vi grillade, lekte kurragömma på tomten, gungade, gjorde gymnastik konster, hade alltid så roligt.
Pappas och Kjelles kompis Janne brukade komma hit ut ibland. Jag minns när man var gabska liten och de kom hit på middag. Hans söner följde med och vi hade hur roligt som helst. Johan och Fredrik hette dem. Jag minns att jag och Johan hade så roligt. Därför var det roligt att träffa dem igen när Kjelle fyllde femtio och vi hade storfest ute i trädgården. vi spelade fortboll, och på kvällen satt vi ute på verandan och snodde de vuxnas vin och öl. Max blev lite på vippan och tyckte att jag och han skulle adoptera Johan, sedan dess har jag kallat honom min son.

När vi blev lite äldre jag och Caroline, brukade vi alltid umgås när vi var ute på Dalarö. Vi försökte bygga en linbana mellan våra fönster, vi satt alltid uppe på mitt rum och klippte och klistrade, hittade på egna texter till bilder, skapade egna tidningar, ritade. Vi var riktiga pysselmajor. Vi fick alltid upp fika av farmor och godisgris som Carro var ville hon alltid ta min sista kaka. Vi har verkligen minnen för livet. När vi blev lite äldre igen, kollade vi alltid på film, åt popcorn. Jag minns hur Carro alltid skulle ha saltet som satt kvar i påsen, och jag blev alltid lika irriterad på henne. Och jag minns när hon lärde mig att dansa cha cha, när vi skuttade runt till pappas gamla vinyl skivor och pratade om hennes danslärade Tony Irving.

När mamma och pappa separerade så bodde jag och Niclas tillsammans med pappa och de andra här ute varannan helg. Det var innan pappa fick en lägenhet på kvarnbergsplan. Vi åkte med pappa till skolan på måndag mornarna. Jag minns hur kallt det var att gå upp på morgonen under vintern. När man gick ner och tog en varm varm dusch och blev lite levande. Men det var  mysigt, att vara ute på landet i vardagen. Men jag har nog aldrig sett det här som mitt land ställe, det är så mycket mer än det. Det är mitt hem, mitt sommarställe, mitt paradis, mitt allt.
Även när pappa flyttade ut till Gustavsberg så har vi varit här istället, varannan helg. Och under somrarna har vi varit här mer. Underbara sommar. En sommar är ingen sommar utan att vara på Dalarö, man kan väl säga att Dalarö faktiskt är min sommar. Ingen kommer att kunna ta ifrån mig alla underbara minnen, och det är väl det enda jag kan glädjas åt nu.

Det kom en dag då Carros mamma och hennes bror bestämde sig för att sälja sitt hus. Jag tyckte att det lät helt ofattbart. Det gick väl inte, att sälja Dalarö? Det skulle ju vara vansinne. Men det hände, och jag och Carro hördes inte så mycket efter det. Men nu har vi tagit upp kontakten igen och det är jag jätte glad över. När vi sågs igen var det precis som förr.
Jag började nu ta med mig kompisar ut till Dalarö mest hela tiden. Jag tyckte att det var roligare med sällskap, och man kunde hitta på så mycket mer när man var två. Vi gick upp på byn och spanade killar, dregglade över moppekillar. Ja det var ju i den åldern. Vi sov i friggam,. Jag tyckte alltid att vi hade jätte roligt.  Jag är så glad att jag fick dela med mig av mitt paradis till de jag älskar.


Jag är runt fem år, Niclas är två. Vi sitter på grusgången utanför huset. Jag tvättar min fyrkantiga sten som alltid har stått vid uteplatsen. Jag förstod inte att varje gång solen torkat upp stenen igen blir den grådassig, så jag tvättade så den ren, om och om igen.
Pappa kommer med filmkameran "Hej". Jag kollar in i kameran och säger "Hej älsklings pappa!" Pappa skattar. Nu ställer sig Niclas upp på sina ostadiga små ben och nästan skriker "Hejjejskjilgspapa" Pappa fnissar till, det är verkligen en rolig syn. Niclas tycker inte att han får den uppmärksamhet han förtjänar så han springer fram och skriker det igen "Hejjeskjilgsphapaa". Han lugnar ner sig. Men sen ställer han sig och verkligen tar i
"HEJELSKINGSPÄPA!"

Jag är arton år, jag sitter ute på grusgången utanför huset. Jag tar upp en näve grus i handen, verkligen känner varenda korn. Jag lägger i den i burken, jag tar en näve till, lägger ner, en näve till, änta tills burken är så full att den knappt går att stänga.
Jag går in i huset, upp för trappan, genom hallen och stället mig i mitt heltömda rum. Mitt rum.
Mitt på golvet bryter jag ihop helt,. det här händer inte. Det kan inte hända mig.
Jag gå ner för trappan, för sista gången. Jag känner hur det känns, min trappa. Som jag sp mpnga gånger sprungit upp och ner för. Det går inte ens att föreställa sig smärtan i min kropp. När jag hör ljuden ser allt framför mig, allt som jag inte kommer att få se igen.
Jag går ut genom altandörren, ner för nästa trappa. Jag tror att jag kommer dö, jag är helt säker på att mitt hjärta blivit hugget i två delar. När jag sätter mig i bilen känner jag mig död. Mina ögon är rödsprängda av tårar, mina kinder är sträva efter alla salta tårar.

Är det här mitt liv tar slut, eller är det här mitt nya liv börjar?
Allt jag vet är att smärtan aldrig kommer att försvinna, inte så länge jag lever.

Vilken depp kväll det blev idag.
Hej jag heter Emelie och jag är lite skrivad i huvudet.
Och jag kan inte sluta lyssna på den här låten.

Eftersom min kamera valde att rensa bor tre dagars bilder från min och Max resa tänker jag inte lägga upp dem dag för dag. Så här kommer en blandning av bilder :)

Max äckliga öööl.


Min gooooda smiiirre.


Gullet.


De hade nåt för Max på planet, vilken tur.


Min underbara musik <3


Visst fin utsikt, men läääskigt.


Det tornet känner man ju igen.


Sovrummet, världens hårdaste säng.


Bra att det satt lappar på fönstrerna så att jag inte kunde göra som i
turkiet förra året. Gick rakt in i glaset.


Yes sir.


Haha vissa har roligt. Kolla hålen i leggingsen, haha sågåre på flyg.


Strandpromenad.


Pöss.


Ön utanför stranden.


Första middagen blev pasta med pastasås, haha enkelt värre.


Utsikten över lekparken och restaurangen, haha.


Jag ÄLSKAR palmer, oo sitta under bladen varje kväll.


Bacardi peach


Lille skabb kissemissen.


Gulleplutt


Poolen, nästan utanför dörren :O


Lite av gatan.


Monster tomaten.


Favoriit.


Kreta 09. Om man har turen att minnas. hah!


myysigt


Kvällsbad.
'

Ute.


Haha stabilt.


Gladi.


Blomman.


Macken på straden.


Älskade palmer.


Max.


Hihi flummis.


:)


Stördkatten.


Haha, lilla knäppis.


Lille fisk.


Lite gata.


Lille Max i vassen :)


Bananer?


Visst är det väl bananträd?


Red flag (8)


Vååågor.


Haha hopp.


Stammis luncherna.


Bullen ^^

He sees everything in black and white 
Never let nobody see him cry 
I don't let nobody see me wishing he was mine 

I could tell you 
His favorite color's green 
He loves to argue 
Born on the Seventeenth 
His sister's beautiful 
He has his father's eyes 
And if you ask me if I love him.. 
I'd lie 

He stands there, then walks away 
My God, if I could only say 
I'm holding every breath for you 

He'd never tell you, but he can play guitar 
I think he can see through everything but my heart 
First thought when I wake up is 
My God, he's beautiful 
So I put on my make-up and pray for a miracle 

Då var man hemma igen då. Och den här gången har man ingen till resa efteråt, ingen chans att sly iväg. Tillbaka till verkligheten, jobbet, all skit. Blä.
Ahapp, nu ska jag lägga in alla bilder. Packa upp, försöka städa.
Drömma mig iväg.

Det är nästan så jag sitter med gåshud igenom alla låtarna. Okej, nej inte riktigt, men nästan. Jag bara avgudar texterna och melodierna. Vilken feeling det ger ;) Sick puppies, de som har gjort min favoritlåt All the same. har inte hört så mycket mer med dem, men oh I love it now.

Detta är de absolut bästa låtarna. Jag älskar dem så jag nästan skulle kunna tänka mig att gifta mig med dem och leva med dem resten av mitt liv (a)

What can I say, what can I do
This is who I am and I am hurting you
What can I say, what can I do
No matter how strong my feelings are
I always end up hurting you

Då beger jag mig igen.