:(

Yes, hon smsade hon skulle prata med chefen och sa att det säkert löser sig och att det är klart att jag måste gå på begravningen.
Men ändå känner jag mig så elak. Jag vill bara börja stortjuta, jag känner mig så värdelös när jag inte kan jobba. Det är ett under att jag inte fått sparken.

Usch, vill bara gråta.
Jag orkar inte.
Jag klarar inte av det här.
Jag klarar verkligen INTE av det här.
Jag vill inte se mina nära och kära gråta. Jag vill inte.
Men jag måste.
Jag gör det för din skull, farfar<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0